Ericsson PC-sidan

Ericssons PC-äventyr

Ericsson gav sig in i PC-karusellen med friskt mod i början på 80-talet och utvecklade en alldeles egen PC. Denna allra första modell fick namnet "step/one". Kanske betydde det ett steg före en PC-klon eftersom step/one inte var helt PC-kompatibel. Datorn blev fiasko och såldes knappast i någon utsträckning alls. Personalen på Ericsson kunde köpa den för en billig peng och använda den som hemdator. Ericsson utvecklade snabbt efter detta fiasko en riktigt bra PC-klon som när den introducerades 1984 helt enkelt fick namnet "Ericsson PC"

Ericsson step/one

Detta är Ericssons första försök att slå sig in på den nya och fullkomligt exploderande PC-marknaden. Datorn som tillverkades av Panasonic i Japan fick en svensk yttre design i den Ericssonska ljusbruna kulören. Ericssons första dator presenterades 1983 och påstods vara IBM-PC-kompatibel. Den hade en specialversion av MS DOS ver 1.25 som operativsystem. Man hävdade att ergonomin var något enastående på denna dator, ingen förstod nog riktigt hur. Kompabiliteten var det lite si och så med och det var nog också orsaken till att step one aldrig blev någon riktig succe. De flesta DOS-program måste anpassas för att kunna köras på step/one.

Datorn byggdes i ett lågt chassie utan plats för någon form av diskenheter. En separat diskdrive, FDU 4731, kunde placeras vid sidan eller på datorenheten. Enheten hade två 5¼" 720 K flexskiveenheter. I bruksanvisningen varnas för att ställa enheten till vänster om datorn, då kunde det bli läsfel, den ska stå till höger! Min step/one fungerar perfekt men hade från början en ersättningsskärm från Philips i stället för Ericssons originalskärm. Tack vare en vänlig donation från Bo Norrgård så är numera min step/one helt original med skärm och allt!

Datorn är donerad av Jimmy Hjelte och Bo Norrgård   Klicka här för att se en stor bild på Ericsson step/one!

Klicka för stor bild!Ericsson PC

Datorn hade en brun fosforskärm med gul text som var riktigt lättläst och behaglig för ögat. Den var givetvis försedd med en Intel 8088 processor på 4.77 MHz på sedvanligt PC-vis. Datorn var hyggligt framgångsrik och följdes senare av en AT-klon (286:a) och en bärbar variant. Den bordsdator jag har i museet är PC-modellen som har ett utökat terminaltangentbord med numerisk del som tillägg. Normalt levererades den med ett standard PC-tangentbord. Det fanns versioner med två 5¼ floppys utan hårddisk men den vanligaste hade 10 M hårddisk och en floppy (egentligen en PC-XT-klon). RAM-minnet var 256 k men kunde byggas ut till 640 k med ett speciell instickskort.

Datorn försågs senare med färgskärm enligt IBM:s CGA standard. Ericsson gjorde en jättesatsning i USA med sin färg-PC. Konkurrensen i USA var nog inte riktigt vad man hade räknat med. Det var inte lätt att komma in med ett helt okänt märke och konkurrera med välkända och etablerade IBM. Man får nog betrakta USA-satsningen som en katastrofal felbedömning, man förstod nog inte riktigt svårigheten med att slå sig in på en ny marknad med ett okänt märke. Amerikanerna är ganska konservativa och litar på sina inhemska fabrikat.

Ericsson återhämtade sig väl någorlunda från USA-smällen men konkurrensen från andra billiga PC-kloner på hemmamarknaden började bli besvärande. Detta gjorde att hela PC- och terminaldelen såldes till Nokia 1988. Ericsson Information Systems (EIS) avvecklades. Nokia insåg rätt snabbt att de blivit lurade av Ericsson och skyfflade raskt verksamheten vidare till ICL. Så var sagan om en Ericsson-PC avslutad och glömd av de flesta.Stor bild på Ericsson PC

Ericsson Portable PC (EPPC)

Ericsson Portable PC hade en brungul plasmaskärm med 80x25 tecken och var en full PC-klon med undantag för grafiken som var lite speciell. Inbyggt fanns en 80 teckens termisk skrivare. Inbyggt modem fanns också som option. Dessutom fanns en märklig "bottenplatta" till datorn innehållande nätverkskort och lite annat kolijox. Datorn kallades ibland "adventskalendern" därför att det fanns så mycket olika luckor på den som man kunde öppna. I datorn satt en Intel 8088 processor som körde på 4,77 MHz på vanligt PC-maner. 256-512 kB RAM, 1x360 kB 5¼" FDD, ingen hårddisk. Grafiken var 640 x 400 CGA. Nätaggregat för 220 volt fanns inbyggt. Däremot saknades möjligheten att köra på batteri! En måhända ovanlig egenhet för en bärbar dator.

Stor bild på EPPC

Tillbaka till Rune's PC-Museum

 

 

Ericssons Ebox dator

Under våren 1993 hade nya små enkortsdatorer börjat dyka upp på marknaden. Jag hade tagit det som sport att försöka bygga så små maskiner som möjligt, ladda dessa med FreeBSD och visa upp dom som servrar i alla möjliga sammanhang.

Vid denna tidpunkt hade jag en konsultkolega, Hans Torsen, som hade goda kontakter in i Ericcson.Han kände där en Malte Liljestråle som arbetade med affärsutveckling. För honom gjorde vi några demonstrationer där vi visade hur en liten dator kunde koppla upp sig på Internet via modem. Ganska snart uppstod iden att använda en sådan här liten burk för att helt ersätta modemet. Om man byggde in modemet i burken kunde man förvandla en krånglig modem konfiguration till en enkel installation. Projektet blåstes snabbt upp genom att Fujitsu fabrik i Linköping hade övertagits av Ericsson och tillverkingen av denna burk kunde passa verksamheten där.

Vi gjorde otaliga exempel och demonstratorer. All utvecklat med programmspråket C och script. Under resan bestämdes att Java skulle vara den platform som alla utvecklare skulle använda. Maskinen var en 33Mhz och hade 128Mb minne. Att köra Java på denna var minst sagt plågsamt. Ganska snart upptäckes att för att kunna köra flera applikationer samtidigt behövde man starta flera virtuella maskiner. För att komma runt denna begränsning började Carlsteds i Göteborg att utveckla vad som kom att kallas "sandlådor" i Java. Avsikten var att i en och samma maskin kunna köra flera applikationer och arrangera kommunikation mellan dessa. I detta läge fasade jag ut mig.

Hans Thorsen gav sig till att bygga en Ebox för att använda i olika kundprojekt. Projektet var före sin tid. Idag sitter en bredbandsrouter i varje hem som har näst intill liknande egenskaper. Så när som på att man inte kan ladda egentillverkade applikationer i dem.

Göran Hasse