(This page entirely in the Swedish language only, sorry...

Luxor-sidan
Mina Luxorgrejor


Klicka här för stor bild på ABC80!

ABC 80 (1978)

Luxors första dator, en riktig kultdator! Många av oss äldre datornördar har väl gjort våra första datorerfarenheter på just ABC 80. Inbyggd BASIC-tolk och 16 Kb RAM-minne som standard, detta kunde byggas ut till fantastiska 32 Kb. Monokrom monitor för 40 teckens radbredd Med en extra modul kunde det utökas till 80 tecken, dock blev texten lite mer svårläst då. Processorn var en Zilog Z80 som snurrade med 3 MHz klockhastighet.

Som standardtillbehör levererades en speciell kassettbandspelare, ABC820, med motorstyrning anpassad till datorn. Se nedan! ABC 80 hade till skillnad från många andra hemdatorer på den tiden ett "äkta" QWERTY-tangentbord som dessutom var riktigt bra att skriva på. Senare dök flera tillbehör upp t ex diskdrive, skrivare mm.

Datorn såldes av Scandia Metric och av Luxors Radio & TV-handlare och blev en formidabel dundersuccé. Den användes både som hemdator för hobbybruk, skoldator och som styrdator i industrin bl a.
Klicka här för stor bild!

Vänligt donerad av Kerstin Svensson och Anders Wahlbom


ABC 820

Specialutvecklad kassettbandspelare för Luxors ABC 80-dator. Den levererades med i paketet när man köpte ABC 80. Bandspelaren har 3-siffrigt räkneverk, traditionella knappar för att manövrera bandet och inbyggd nätdel. Start och stopp styrdes från datorn.

Senare ersattes den av en lite modernare kassettbandspelare som heter ABC 821 och passade till ABC 80, ABC 800 och ABC 802.


ABC 821

Kassettminne ABC 821 för ABC 80 och ABC 800, är specialutvecklat för att snabbt och säkert kunna lagra program och data på kassett.

Kassettminnet arbetar med direktinspelning (för att slippa fasfel), med mättnad av magnetbandet och med inkodningsmetod enligt FM-principen (dubbelfrekvens).

Bandhastigheten är 4,75 cm/s, dvs normal kassettbandshastighet. Dataöverföringshastigheten är 700 bps vid både läsning och skrivning. Vid användning av ABC 800 är hastigheten 2400 bps. Stor bild



Vänligt donerad av Anders Wahlbom
ABC 800 (1982)

En efterföljare och storebror till klassikern ABC 80. Fortfarande ett rejält tangentbord med inbyggd dator. Strömförsörjningen kommer från skärmens nätdel. Olika skärmalternativ fanns för leverans. Till min ABC 800 använder jag en ABC 815 monokrom skärm. Datorn var utrustad med 32 KB RAM som standard och ett mycket bra tangentbord med funktionsknappar och numerisk del till höger.ABC 800 in action. Klicka för stor bild. Från Luxors broschyr. ABC800 kunde hantera flera olika minnesenheter som kassetbandspelare, floppyenheter och hårddisk, sk "massminne". En rad nyttoprogram utvecklades, bl a Ord 800, Kalkyl 800, Lön 800 osv.

Stor bild på datorn
Stor bild på datorn med skärm
ABC800 "in action"


Luxor ABC 802 (1983)

Detta är en uppföljare till de äldre modellerna ABC 80 och ABC 800 (saknas i samlingen), Själva datordelen är inbyggd en 10" monokrom bildskärm med valbar teckenbredd 40 eller 80 teckens radlängd. Ett tangentbord typ ABC 55 levererades med.

Processorn är en Z80A med 3 MHz klockfrekvens. Internt RAM-minne på 64 Kb och "BASIC II" BASIC-tolk i ROM. För extern datalagring kan kassettbandspelare eller någon av Luxors externa floppyenheter användas, alternativt den kompakta floppyenheten, ABC 834, som monterades direkt på sidan av skärmen.

Datorn har två serieinterface, anslutning för kassettbandspelare och anslutning för en extra bildskärm, t ex TV.

Vänligt donerad av Kerstin Svensson

Luxors produktblad om ABC 802 (pdf 400 k)


ABC 850 (1983)

Massminneenhet för Luxor's ABC800 serie datorer. En "Winchester" hårddisk med en kapacitet på 10Mb. En 5¼" floppy enhet med en kapacitet av 640 Kb finns också inbyggd.

På baksidan finns också plats för 8 instickskort som en expansionsenhet för ABC-800, ABC-802 och ABC-806. Stor bild här

Vänligt donerad av Leif Gidlof


ABC 838 (1982)

Två rejäla 8" floppyenheter passande bl a ABC 800. Varje flexdisk kunde lagra fantastiska 1 MB vilket föranledde Luxar att beteckna denna enhet som "massminne".

Inbyggd switchad nätdel.

Stor bild på ABC 838

Vänligt donerad av Leif Gidlof

 


ABC 22

Detta tangentbord kunde inte arbeta ensamt. Tangentbordet hade 22 tangenter varav namnet ABC-22. Det var alltså meningen att detta skulle appliceras till ABC-55 och då fick man i princip ett tangentbord ABC-77 (alltså 55 + 22 = 77). Tangentbordet ABC-22 hade den numeriska delen samt funktionsknapparna PF1 tom PF8 som ABC-77 hade. En positiv sak var att man naturligtvis kunde placera ABC-22 till vänster om ABC-55 för att underlätta vänsterhänta. Mekanismen tog man från Keytronic och tangentbordsytan var av aluminium. Det fanns ett handlovstöd och det var av trä bara för att användaren skulle få en behaglig känsla.

ABC-55 + AB-22 användes till datorerna ABC-802 och ABC-806. Man kopplade tangentbordet vanligtvis till datorenhetens 7-poliga  DIN-kontakt, vilket kommunicerade seriellt med datorn. På ABC-806 kunde man faktiskt applicera ABC-55 + ABC-22 via en mellankoppling via skärmen för att på så sätt placera datordelen på ett annat ställe där det inte stod i vägen.


ABC 55

Detta tangentbord användes vanligtvis till ABC-802 (den "lilla" ABC-datorn som man ville kalla den) men även ABC-806. Tangentbordet hade 55 tangenter därav namnet. Tangentbordet hade endast de alfanumeriska tangenterna men man kunde även generera andra ASCII-tecken genom att trycka på flera tangenter samtidigt. Mekanismen tog man från Keytronic och tangentbordsytan var av aluminium. Det fanns ett handlovsstöd och det var av trä bara för att användaren skulle få en behaglig känsla.

Man kopplade tangentbordet vanligtvis till datorenhetens 7-poliga  DIN-kontakt, vilket kommunicerade seriellt med datorn. På ABC-806 kunde man faktiskt applicera ABC-55 via en mellankoppling via skärmen för att på så sätt placera datordelen på ett annat ställe där det inte stod i vägen.


ABC 77

Detta tangentbord användes till ABC-802 och ABC-806. Tangentbordet hade 77 tangenter därav namnet. Tangentbordet hade de alfanumeriska tangenterna och funktionsknappar PF1 till PF8 plus en numerisk del. Mekanismen tog man från Keytronic och tangentbordsytan var av aluminium. Det fanns ett handlovsstöd och det var av trä bara för att användaren skulle få en behaglig känsla.

Man kopplade tangentbordet vanligtvis till datorenhetens 7-poliga  DIN-kontakt, vilket kommunicerade seeriellt med datorn.

Klicka här för stor bild!

Vänligen donerad av Björn Jansson


ABC 99

Detta tangentbord användes till ABC-1600. Tangentbordet hade 99 tangenter därav namnet. Tangentbordet hade de alfanumeriska tangenterna och funktionsknappar PF1 till PF15 plus en numerisk del. Funktionsknapparna har löstagbar transparent topp som gör att man kan lägga i egna etiketter. Lägg också märke till den stora vita kvadraten mellan alfa och numeriska tangenterna, det är vad Luxor kallar en "markörplacerare" och motsvarar alltså vad vi normalt ser som de fyra pilknapparna på ett modernt tangentbord.

Tangentbordet har inbyggd ljuddel för pipsignaler eller tangentklick. Anslutningen för mus sitter också på tangentbordet.

Klicka här för stor bild!          Vänligen donerad av Ove Svensson


ABC R8 Mus

Till ABC1600 hör en lustig mus sedd med dagens ögon. Den har tre knappar monterade och ansluts med en 15-polig D-sub till tangentbordet ABC 99. På en etikett på undersidan kan följande läsas: " Dépraz Mouse, Type D 83 / P, No 20702, Made in Switzerland"

Klicka här för stor bild!

Vänligen donerad av Ove Svensson


ABC 812 (1983)

Detta är en 14 färgmonitor från Luxor. Den passar till ABC 800 och ABC 806. Den innehåller såväl färgmonitor som strömförsörjning till själva datorn. Anslutningen är en 15-polig D-sub-kabel. Nätströmbrytaren sitter på baksidan.

Vänligen donerad av Björn Jansson

Klicka här för stor bild!


ABC 815 (1982)

Detta är en 14" monokrom bildskärm passande bl a ABC 806. Bildskärmen innehåller nätdel till datorn och kopplas till ABC 806 med en 15-pol D-sub kabel innehållande både kraft till datorn och videosignal.

Vänligen donerad av Björn Jansson

 


ABC 1615 (1985)

Ur Luxors beskrivning:

Bildskärmen ABC 1615 är konstruerad för att uppfylla högt ställda krav på ergonomi och funktion, t ex kan den lutas hela 20 grader (+15 till-5). Vidare är bildskärmen pixelorienterad, har mycket snabb uppdatering och hög upplösning, hela 1024 x 768 pixels. Detta gör skärmen väl lämpad för t ex CAD-applikationer. Du kan även ändra polariteten på skärmen. Den kan vara positiv eller negativ, d v s mörk text på ljus bakgrund eller ljus text på mörk bakgrund. Bildskärmen är anpassad för både porträtt och landskap. Applikationsprogramvaran kan internt hålla reda på vilket mode som skärmen befinner sig i. Den arbetar enligt utökad VT100 standard.

Vänligen donerad av Ove Svensson

Klicka här för stor bild!

Klicka här för bild från broschyren!


ABC 830 (1982)

Dubbel flexskiveenhet för i första hand ABC 80 men passar även senare Luxormodeller. Kapaciteten för varje 5¼" enhet var 160 kB vilket i dagens ljus låter futtigt men var ett fantastiskt lyft, framför allt i snabbhet, över kassettbandspelaren som annars var legio.

Vänligen donerad av Anders "Mille" Johansson


ABC 834 (1984)

Dubbel flexskiveenhet med 2x640 KB TEAC floppydrivar. Denna kunde användas till hela ABC 8XX-familjen. Med en speciell fästanordning kunde den monteras på sidan av skärmen på ABC 802. Enheten har ett kompakt inbyggt kraftaggregat för 220 volt.

Enheten lär ha kostat hisnande drygt tolv tusen när den dök upp på marknaden 1984

Vänligen donerad av Björn Jansson

Klicka här för stor bild!


ABC 806 (1983)

Den här datorn var en uppföljare till de tidigare ABC 80 och ABC 800 modellerna från Luxor. Mitt exemplar har delat tangentbord ABC22 + ABC55 men den levererades vanligen med det sammansatta tangentbordet ABC77.

En Z80 processor som bland annat kunde köra CP/M var hjärtat i denna dator. Minnet bestod av 32 kB RAM och 128 kB grafikminne. Grafiken klarade att återge 512 x 240 bildpunkter monokromt. Även färgskärm fanns till denna dator. BASIC fanns inbyggt i ROM.

Denna modell följdes senare av ABC 16 som såg lika dan ut som denna men var ett desperat försök av Luxor att göra en MS/DOS kompatibel dator.

Vänligt donerad av Niklas Edmundsson via Datasalen

Luxors produktblad om ABC 806 (pdf 400 k)


ABC 1600 (1985)

ABC 1600 är uppbyggd kring Motorolas 16/32 bitars processor 68008. Processorn kan adressera 1 Mbyte och medger både fleranvändar- och fleroperationsfunktioner (multiuser/multitasking). Centralenheten innehåller en Winchester på 13 Mbyte formaterad och en flexskivenhet på 640 Kbyte.

Arbetsminnet eller primärminnet är i standardutförande I Mbyte. Delar av arbetsminnet är reserverat som buffertminne. Detta innebär snabbare åtkomst av data och bidrar därför till förbättrade prestanda.

Klicka här för stor bild!

Vänligen donerad av Ove Svensson


ABC 1656 (1985)

Skivminnesenheten för ABC1600 kunde fås med sk "Winchester" på 40 och ända upp till 80 Mbyte kapacitet. Enheten innehåller dessutom en bandkassettenhet för säkerhetskopiering.

Ett massminne för stora datamängder enligt Luxor.

Klicka här för stor bild!     Vänligen donerad av Ove Svensson


ABC FD2 (198x)

Dubbel flexskivenhet. Flexskivenheten FD används för att snabbt lagra stora mängder information, i form av program som ska köras, eller av data som ska bearbetas i ABC 80. Informationen lagras genom magnetisering av ett tunt järoxidskikt på en tunn, plan, snurrande skiva - den s k flexskivan (flexible diskette).

På en sådan skiva kan man lagra ungefär 72 000 tecken (siffror eller bokstäver). Flexskivenheten har plats för 2 skivor samtidigt och genom att man lätt kan byta skivorna, är lagringskapaciteten i praktiken obegränsad. (ur Scandia Metric bruksanvisning till ABC FD2)

Klicka här för stor bild!     Vänligen donerad av Jan Hedlund


ABC 890 (1982)

Expansionsenhet för bl a ABC 80. Enheten har inbyggd nätdel för 220 volt och kunde användas för diverse utbyggnadskort för ABC-datorerna. Olika styr- och reglertillämpningar fanns som användes en del inom industrin. På min gamla arbetsplats, Ericsson, användes ABC-datorer i tillverkningen på vissa speciella arbetsplatser ända in på 90-talet.


LUX-NET adapter

Med LUX-NET adaptern kan man koppla ihop upp till 50 ABC-datorer i en databuss. Samtliga enheter i LUX-NET kopplas till en längsgående koaxial- eller tvåtrådskabel, kallad linjekabel. Denna kan vara ända upp till 1000 meter lång. Längs linjekabeln installeras linjeanslutningar dit olika nodkort ansluts. Kabeln mellan linjeanslutningen och nodkortet kan vara ända upp till 50 meter lång. Till en av linjeanslutningarna ansluta NET-CENTRALEN. Nodkorten ansluts i de lokala datorernas expansionsenhet. Med LUX-NET täcker du mer än 15 fotbollsplaner. Överföringshastigheten är 500 Kbit/s och protokollet är RS 422.

Vänligt donerad av Leif Gidlöf


ABC om BASIC (1980)

Instruktionsbok om ABC 80 skriven av Anders Andersson, Arne Kullbjer, Jan Lundgren och Sören Thornell. Utgiven av Didact i Linköping 1980. Boken fungerar delvis som en bruksanvisning till ABC 80 men är i första hand en komplett utbildning i BASIC. Den innehåller massor med exempel och övningsuppgifter i BASIC men även allmän information om datorn, ASCII-tabeller, felkoder mm. Ett måste för varje ABC 80 användare!

ABC om programmering och dokumentation (1980)

Boken är skriven av Jan Lundgren, Bengt Lundin och Sören Thornell. Denna bok ger dig den ytterligare kunskap om programmering och dokumentation som behövs för att skriva överskådliga och användarvänliga program i BASIC.

 

BASIC II boken (1982)

 

BASIC II boken är en grundläggande lärobok som beskriver egenskaperna hos moderna, utbyggda BASIC-varianter av typ BASIC II som bl a ingår i de svenska datorerna ABC800 och FACIT DTC. Boken författad av Jan Lundgren och Sören Thornell.

Avancerad programmering på
ABC80 (1980)

Skriven av Anders Isaksson och Örjan Kärrsgård. Bl a behandlas strukturerad programmering, dataelement, filhantering, assemblerprogrammering och datakommunikation.

 


 
Styr och mät med ABC 80 (1980)

Skriven av Åke Westh och utgiven på Studentlittratur i Lund 1980. Boken innehåller beskrivningar av V24- och ABC-bussen. Främst behandlas olika expansionskort och dess tillämpningar i olika styr- och mätsammanhang. Många programexempel i BASIC.  Boken är mycket trevligt och pedagogiskt upplagd med rikligt med illustrationer. Oumbärlig för den som skulle använda ABC 80 för styrning och reglering.

Program för ABC80 (1981)

Författare: Lennart Råde. Detta häfte kompletterar SOS-boken, Sannolikslära och statistik med dator och programmerbar miniräknare genom att ge datorprogram i BASIC till samtliga övningar i boken, som innehåller programmeringsaktiviteter. Programmen är speciellt ytformade för ABC80 men kan givetvis användas på andra datorer, som programmeras i BASIC

BASIC programmering och DATALÄRA (1982)

Fortsättningskurs, författare Carl Gunnar Ekström. Liksom i grundkursen läggs även här tyngdpunkten på administrativ databehandling. Programmeringsövningarna anknyter så nära som möjligt till de problemlösningar man söker på ett kontor.

 

Luxor Datorers prislista nr 1 1982 - det var inte billigt att vara datorentusiast på den tiden!

Min "Önskelista", prylar som jag gärna skulle vilja komplettera min Luxorsamling med:

  • ABC 16 MS/DOS dator från Luxor
  • ABC 9000 Luxorbrandad
  • ABC 810 eller 811 Färgskärm (fungerande)
  • Dokumentation, broschyrer, prislistor etc

Så om du har något som ligger och skräpar - hör av dig!
Källor: En del information på den här sidan är hämtad härifrån, härifrån och härifrån, utmärkta källor för ABC-info, tack!

Tillbaka till Rune's PC-Museum