(This page entirely in the Swedish
language only, sorry...
Luxor-sidan
Mina Luxorgrejor
|
|
|
|
ABC 80 (1978)
Luxors första dator, en
riktig kultdator! Många av oss äldre datornördar har väl gjort våra
första datorerfarenheter på just ABC 80. Inbyggd BASIC-tolk och 16 Kb
RAM-minne som standard, detta kunde byggas ut till fantastiska 32 Kb.
Monokrom monitor för 40 teckens radbredd Med en extra modul kunde det
utökas till 80 tecken, dock blev texten lite mer svårläst då. Processorn
var en Zilog Z80 som snurrade med 3 MHz klockhastighet.
Som standardtillbehör
levererades en speciell kassettbandspelare, ABC820, med motorstyrning
anpassad till datorn. Se nedan! ABC 80 hade till skillnad från många
andra hemdatorer på den tiden ett "äkta" QWERTY-tangentbord som dessutom
var riktigt bra att skriva på. Senare dök flera tillbehör upp t ex
diskdrive, skrivare mm.
Datorn såldes av Scandia
Metric och av Luxors Radio & TV-handlare och blev en formidabel dundersuccé. Den
användes både som hemdator för hobbybruk, skoldator och som styrdator i industrin bl a.
Klicka här för stor bild!
Vänligt donerad av Kerstin Svensson
och Anders Wahlbom
|
|
|
ABC 820
Specialutvecklad
kassettbandspelare för Luxors ABC 80-dator. Den levererades med i
paketet när man köpte ABC 80. Bandspelaren har 3-siffrigt räkneverk,
traditionella knappar för att manövrera bandet och inbyggd nätdel. Start
och stopp styrdes från datorn.
Senare ersattes den av en
lite modernare kassettbandspelare som heter ABC 821 och passade till ABC
80, ABC 800 och ABC 802. |
|
|
ABC 821
Kassettminne ABC 821 för ABC 80 och ABC 800,
är specialutvecklat för att snabbt och säkert kunna lagra program och
data på kassett.
Kassettminnet arbetar med
direktinspelning (för att slippa fasfel), med mättnad av magnetbandet
och med inkodningsmetod enligt FM-principen (dubbelfrekvens).
Bandhastigheten är 4,75 cm/s, dvs normal
kassettbandshastighet. Dataöverföringshastigheten är 700 bps vid både
läsning och skrivning. Vid användning av ABC 800 är hastigheten 2400
bps.
Stor
bild |
|
Vänligt donerad av Anders Wahlbom |
ABC 800 (1982)
En efterföljare och storebror till
klassikern ABC 80. Fortfarande ett rejält tangentbord med inbyggd dator.
Strömförsörjningen kommer från skärmens nätdel. Olika skärmalternativ
fanns för leverans. Till min ABC 800 använder jag en ABC 815 monokrom
skärm. Datorn var utrustad med 32 KB RAM som standard och ett mycket bra
tangentbord med funktionsknappar och numerisk del till höger. ABC800
kunde hantera flera olika minnesenheter som kassetbandspelare,
floppyenheter och hårddisk, sk "massminne". En rad nyttoprogram utvecklades, bl a Ord
800, Kalkyl 800, Lön 800 osv.
Stor
bild på datorn
Stor
bild på datorn med skärm
ABC800
"in action" |
|
Luxor
ABC 802 (1983)
Detta är en uppföljare till de äldre
modellerna ABC 80 och ABC 800 (saknas i samlingen), Själva datordelen
är inbyggd en 10" monokrom bildskärm med valbar teckenbredd 40 eller 80
teckens radlängd. Ett tangentbord typ ABC 55 levererades
med.
Processorn är en Z80A med
3 MHz klockfrekvens. Internt RAM-minne på 64 Kb och "BASIC II"
BASIC-tolk i ROM. För extern datalagring kan kassettbandspelare eller
någon av Luxors externa floppyenheter användas, alternativt den kompakta
floppyenheten, ABC 834, som monterades direkt på sidan av skärmen.
Datorn har två
serieinterface, anslutning för kassettbandspelare och anslutning för en
extra bildskärm, t ex TV.
Vänligt donerad av
Kerstin Svensson
Luxors
produktblad om ABC 802 (pdf 400 k) |
|
|
|
ABC 850 (1983)
Massminneenhet för Luxor's ABC800 serie datorer.
En "Winchester" hårddisk med en kapacitet på 10Mb. En 5¼" floppy
enhet med en kapacitet av 640 Kb finns också inbyggd.
På baksidan finns också plats för 8
instickskort som en expansionsenhet för ABC-800, ABC-802 och ABC-806.
Stor bild här
Vänligt donerad av Leif Gidlof |
|
|
ABC 838 (1982)
Två rejäla 8" floppyenheter passande bl a
ABC 800. Varje flexdisk kunde lagra fantastiska 1 MB vilket föranledde
Luxar att beteckna denna enhet som "massminne".
Inbyggd switchad nätdel.
Stor
bild på ABC 838
Vänligt donerad av Leif Gidlof |
|
ABC 22
Detta tangentbord kunde inte arbeta
ensamt. Tangentbordet hade 22 tangenter varav namnet ABC-22. Det var
alltså meningen att detta skulle appliceras till ABC-55 och då fick man
i princip ett tangentbord ABC-77 (alltså 55 + 22 = 77). Tangentbordet
ABC-22 hade den numeriska delen samt funktionsknapparna PF1 tom PF8 som
ABC-77 hade. En positiv sak var att man naturligtvis kunde placera
ABC-22 till vänster om ABC-55 för att underlätta vänsterhänta.
Mekanismen tog man från Keytronic och tangentbordsytan var av aluminium.
Det fanns ett handlovstöd och det var av trä bara för att användaren
skulle få en behaglig känsla.
ABC-55 + AB-22 användes till datorerna
ABC-802 och ABC-806. Man kopplade tangentbordet vanligtvis till
datorenhetens 7-poliga DIN-kontakt, vilket kommunicerade seriellt med
datorn. På ABC-806 kunde man faktiskt applicera ABC-55 + ABC-22 via en
mellankoppling via skärmen för att på så sätt placera datordelen på ett
annat ställe där det inte stod i vägen.
|
|
|
ABC 55
Detta tangentbord användes vanligtvis till
ABC-802 (den "lilla" ABC-datorn som man ville kalla den) men även
ABC-806. Tangentbordet hade 55 tangenter därav namnet. Tangentbordet
hade endast de alfanumeriska tangenterna men man kunde även generera
andra ASCII-tecken genom att trycka på flera tangenter samtidigt.
Mekanismen tog man från Keytronic och tangentbordsytan var av aluminium.
Det fanns ett handlovsstöd och det var av trä bara för att användaren
skulle få en behaglig känsla.
Man kopplade tangentbordet vanligtvis
till datorenhetens 7-poliga DIN-kontakt, vilket kommunicerade seriellt
med datorn. På ABC-806 kunde man faktiskt applicera ABC-55 via en
mellankoppling via skärmen för att på så sätt placera datordelen på ett
annat ställe där det inte stod i vägen.
|
|
|
ABC 77 Detta tangentbord användes till ABC-802
och ABC-806. Tangentbordet hade 77 tangenter därav namnet. Tangentbordet
hade de alfanumeriska tangenterna och funktionsknappar PF1 till PF8
plus en numerisk del. Mekanismen tog man från Keytronic och
tangentbordsytan var av aluminium. Det fanns ett handlovsstöd och det var
av trä bara för att användaren skulle få en behaglig känsla.
Man kopplade tangentbordet vanligtvis
till datorenhetens 7-poliga DIN-kontakt, vilket kommunicerade seeriellt
med datorn.
Klicka här för
stor bild!
Vänligen donerad av
Björn Jansson |
|
|
ABC 99 Detta tangentbord användes till ABC-1600. Tangentbordet hade
99 tangenter därav namnet. Tangentbordet
hade de alfanumeriska tangenterna och funktionsknappar PF1 till PF15
plus en numerisk del. Funktionsknapparna har löstagbar transparent topp
som gör att man kan lägga i egna etiketter. Lägg också märke till den
stora vita kvadraten mellan alfa och numeriska tangenterna, det är vad
Luxor kallar en "markörplacerare" och motsvarar alltså vad vi normalt
ser som de fyra pilknapparna på ett modernt tangentbord.
Tangentbordet har inbyggd ljuddel för
pipsignaler eller tangentklick. Anslutningen för mus sitter också på
tangentbordet.
Klicka här för
stor bild! Vänligen donerad av
Ove Svensson |
|
|
ABC R8
Mus Till ABC1600 hör en
lustig mus sedd med dagens ögon. Den har tre knappar monterade och
ansluts med en 15-polig D-sub till tangentbordet ABC 99. På en etikett
på undersidan kan följande läsas: " Dépraz Mouse, Type D 83 / P, No
20702, Made in Switzerland"
Klicka här för
stor bild!
Vänligen donerad av Ove
Svensson |
|
|
ABC 812 (1983)
Detta är en 14 färgmonitor från Luxor. Den
passar till ABC 800 och ABC 806. Den innehåller såväl färgmonitor som
strömförsörjning till själva datorn. Anslutningen är en 15-polig
D-sub-kabel. Nätströmbrytaren sitter på baksidan.
Vänligen donerad av
Björn Jansson
Klicka här
för stor bild! |
|
|
ABC 815 (1982)
Detta är en 14" monokrom bildskärm passande
bl a ABC 806. Bildskärmen innehåller nätdel till datorn och kopplas till
ABC 806 med en 15-pol D-sub kabel innehållande både kraft till datorn
och videosignal.
Vänligen donerad av
Björn Jansson
|
|
|
ABC 1615 (1985)
Ur Luxors beskrivning:
Bildskärmen ABC 1615 är konstruerad för att
uppfylla högt ställda krav på ergonomi och funktion, t ex kan den lutas
hela 20 grader (+15 till-5). Vidare är bildskärmen pixelorienterad, har
mycket snabb uppdatering och hög upplösning, hela 1024 x 768 pixels.
Detta gör skärmen väl lämpad för t ex CAD-applikationer. Du kan även
ändra polariteten på skärmen. Den kan vara positiv eller negativ, d v s
mörk text på ljus bakgrund eller ljus text på mörk bakgrund. Bildskärmen
är anpassad för både porträtt och landskap. Applikationsprogramvaran kan
internt hålla reda på vilket mode som skärmen befinner sig i. Den
arbetar enligt utökad VT100 standard.
Vänligen donerad av Ove
Svensson
Klicka här
för stor bild!
Klicka här
för bild från broschyren! |
|
|
|
ABC
830 (1982)
Dubbel flexskiveenhet för i första hand ABC
80 men passar även senare Luxormodeller. Kapaciteten för varje 5¼" enhet
var 160 kB vilket i dagens ljus låter futtigt men var ett fantastiskt
lyft, framför allt i snabbhet, över kassettbandspelaren som annars var
legio.
Vänligen donerad av Anders "Mille" Johansson |
|
|
ABC
834 (1984)
Dubbel flexskiveenhet med 2x640 KB TEAC
floppydrivar. Denna kunde användas till hela ABC 8XX-familjen. Med en
speciell fästanordning kunde den monteras på sidan av skärmen på ABC
802. Enheten har ett kompakt inbyggt kraftaggregat för 220 volt.
Enheten lär
ha kostat hisnande drygt tolv tusen när den dök upp på marknaden 1984
Vänligen donerad av
Björn Jansson
Klicka här för stor
bild! |
|
ABC 806 (1983)
Den här datorn var en uppföljare till de
tidigare ABC 80 och ABC 800 modellerna från Luxor. Mitt exemplar har
delat tangentbord ABC22 + ABC55 men den levererades vanligen med det
sammansatta tangentbordet ABC77.
En Z80 processor som bland annat kunde köra
CP/M var hjärtat i denna dator. Minnet bestod av 32 kB RAM och 128 kB
grafikminne. Grafiken klarade att återge 512 x 240 bildpunkter
monokromt. Även färgskärm fanns till denna dator. BASIC fanns inbyggt i
ROM.
Denna modell följdes senare av ABC 16 som
såg lika dan ut som denna men var ett desperat försök av Luxor att göra
en MS/DOS kompatibel dator.
Vänligt donerad av Niklas Edmundsson
via
Datasalen
|
Luxors
produktblad om ABC 806 (pdf 400 k) |
|
ABC 1600 (1985)
ABC 1600 är uppbyggd kring Motorolas 16/32
bitars processor 68008. Processorn kan adressera 1 Mbyte och medger både
fleranvändar- och fleroperationsfunktioner (multiuser/multitasking).
Centralenheten innehåller en Winchester på 13 Mbyte formaterad och en
flexskivenhet på 640 Kbyte.
Arbetsminnet eller primärminnet är i
standardutförande I Mbyte. Delar av arbetsminnet är reserverat som
buffertminne. Detta innebär snabbare åtkomst av data och bidrar därför
till förbättrade prestanda.
Klicka här
för stor bild!
Vänligen donerad av Ove
Svensson |
|
|
|
ABC 1656 (1985)
Skivminnesenheten för ABC1600 kunde fås med
sk "Winchester" på 40 och ända upp till 80 Mbyte kapacitet. Enheten
innehåller dessutom en bandkassettenhet för säkerhetskopiering.
Ett massminne för stora datamängder enligt
Luxor.
Klicka här
för stor bild! Vänligen donerad av
Ove Svensson |
|
ABC FD2 (198x)
Dubbel flexskivenhet. Flexskivenheten FD
används för att snabbt lagra stora mängder information, i form av
program som ska köras, eller av data som ska bearbetas i ABC 80.
Informationen lagras genom magnetisering av ett tunt järoxidskikt på en
tunn, plan, snurrande skiva - den s k flexskivan (flexible diskette).
På en sådan
skiva kan man lagra ungefär 72 000 tecken (siffror eller bokstäver).
Flexskivenheten har plats för 2 skivor samtidigt och genom att man lätt
kan byta skivorna, är lagringskapaciteten i praktiken obegränsad. (ur
Scandia Metric bruksanvisning till ABC FD2)
Klicka här
för stor bild! Vänligen donerad av
Jan Hedlund |
|
|
|
ABC 890 (1982)
Expansionsenhet för bl a ABC 80. Enheten har
inbyggd nätdel för 220 volt och kunde användas för diverse
utbyggnadskort för ABC-datorerna. Olika styr- och reglertillämpningar
fanns som användes en del inom industrin. På min gamla arbetsplats,
Ericsson, användes ABC-datorer i tillverkningen på vissa speciella
arbetsplatser ända in på 90-talet. |
|
LUX-NET adapter
Med LUX-NET adaptern kan man koppla ihop upp
till 50 ABC-datorer i en databuss. Samtliga enheter i LUX-NET kopplas
till en längsgående koaxial- eller tvåtrådskabel, kallad linjekabel.
Denna kan vara ända upp till 1000 meter lång. Längs linjekabeln
installeras linjeanslutningar dit olika nodkort ansluts. Kabeln mellan
linjeanslutningen och nodkortet kan vara ända upp till 50 meter lång.
Till en av linjeanslutningarna ansluta NET-CENTRALEN. Nodkorten ansluts
i de lokala datorernas expansionsenhet. Med LUX-NET täcker du mer än 15
fotbollsplaner. Överföringshastigheten är 500 Kbit/s och protokollet är
RS 422.
Vänligt donerad av
Leif
Gidlöf |
|
|
|
|
|
|
ABC om BASIC (1980)
Instruktionsbok om ABC 80 skriven av Anders
Andersson, Arne Kullbjer, Jan Lundgren och Sören Thornell. Utgiven av
Didact i Linköping 1980. Boken fungerar delvis som en bruksanvisning
till ABC 80 men är i första hand en komplett utbildning i BASIC. Den
innehåller massor med exempel och övningsuppgifter i BASIC men även
allmän information om datorn, ASCII-tabeller, felkoder mm. Ett måste för
varje ABC 80 användare!
|
ABC om programmering och dokumentation
(1980) Boken är skriven av Jan Lundgren, Bengt
Lundin och Sören Thornell. Denna bok ger dig den ytterligare kunskap om
programmering och dokumentation som behövs för att skriva överskådliga
och användarvänliga program i BASIC. |
BASIC II
boken (1982)
BASIC II boken är en
grundläggande lärobok som beskriver egenskaperna hos moderna,
utbyggda BASIC-varianter av typ BASIC II som bl a ingår i de
svenska datorerna ABC800 och FACIT DTC. Boken författad av Jan
Lundgren och Sören Thornell. |
Avancerad programmering på
ABC80
(1980)Skriven av Anders
Isaksson och Örjan Kärrsgård. Bl a behandlas strukturerad programmering,
dataelement, filhantering, assemblerprogrammering och datakommunikation. |
|
|
|
|
|
Styr och mät med
ABC 80 (1980) Skriven av
Åke Westh och utgiven på Studentlittratur i Lund 1980. Boken innehåller
beskrivningar av V24- och ABC-bussen. Främst behandlas olika
expansionskort och dess tillämpningar i olika styr- och mätsammanhang.
Många programexempel i BASIC. Boken är mycket trevligt och
pedagogiskt upplagd med rikligt med illustrationer. Oumbärlig för den
som skulle använda ABC 80 för styrning och reglering. |
Program
för ABC80 (1981)
Författare: Lennart Råde. Detta
häfte kompletterar SOS-boken, Sannolikslära och statistik
med dator och programmerbar miniräknare genom att ge
datorprogram i BASIC till samtliga övningar i boken, som
innehåller programmeringsaktiviteter. Programmen är
speciellt ytformade för ABC80 men kan givetvis användas på
andra datorer, som programmeras i BASIC |
BASIC
programmering och DATALÄRA (1982)
Fortsättningskurs, författare
Carl Gunnar Ekström. Liksom i grundkursen läggs även här
tyngdpunkten på administrativ databehandling.
Programmeringsövningarna anknyter så nära som möjligt till
de problemlösningar man söker på ett kontor. |
|
|